Detta händer på Internationella kvinnodagen 2026

Den 8e mars är det återigen den Internationella kvinnodagen! Här samlar vi kvinnorörelsens och våra medlemmars evenemang och händelser som arrangeras för att uppmärksamma dagen. Evenemangen återfinns även i kalendariet: https://sverigeskvinnoorganisationer.se/detta-hander-pa-internationella-kvinnodagen-2026/

Hand in hand for women: Seminarium

Datum: 6 mars

Tid: 13-14.30

Plats: Måsholmstorget 20, Skärholmen

Internationella kvinnodagen 2026 – Hur skapar vi en framtid i ett nytt land? Hand in han for women gör detta seminarium tillsammans med Malpuri Groth från Integrationsbyrån som håller i en värdefull presentation. Föreningen samarbetar även med Yaopa Karlsson från Äldrafältaren på Stadsdelsförvaltningen i Skärholmen, som också kommer att delta under mötet

OliviA – Oskarshamn internationella kvinnoförening

Datum: 7 mars

Tid: 10-14

Plats: Oskarshamns kulturhus

Oskarshamn Kulturhus arrangerar en kulturhuslördag den 7e mars, med temat Starka kvinnor! Där kommer bland annat vår medlemsorganisation OliviA att berätta om sin verksamhet och Natalya Denysenko, från Ukraina, kommer att dela med sig av sina erfarenheter om kriget och kvinnors liv i Ukraina.

Fredrika bremer: Demonstration

Datum: 8 mars

Tid: 13-15

Plats: Sergelstorg

Fredrika Bremer-förbundet samlar till en demonstration på internationella kvinnodagen. Demonstrationen görs för att kräva politisk handling, men den markerar även starten på deras valkampanj #halveragapet2030.

Metoouppropen: En dag om metoo

Datum: 8 och 9 mars

Plats: Sara Kulturhus, Torggatan 5, Skellefteå

Föreningen Samordningen Metoouppropen bjuder in till två heldagar med temat Ett Metoo för alla.

Det är kostnadsfritt att delta, men anmälan krävs.

  • Se program och anmäl dig till programpunkter den 8e mars här.
  • Se program och anmäl dig till 9e mars här. (Denna dag är just nu fullbokad, men det finns en reservlista!)

Internationella kvinnodagen i Jönköping

Datum: 8 mars

Tid: 9.30-13

Plats: Science Park Center, Jönköping

Läs mer och köp biljett här!

Roks: Demontration och tal

Datum: 8 mars

Tid: Från kl. 14

Plats: Medborgarplatsen

Roks kommer att uppmärksamma dagen dels genom att tillkännage Årets kvinnogärning 2025, men också genom en demonstration som tar sin början på medborgarplatsen i Stockholm och avslutas vid Mynttorget. Innan avmarsch kommer ordförande Adine Samadi att tala på Medborgarplatsen.

Klimaträttvisa och feminism med PUSH Sverige

Datum: 8 mars

Tid: 10.30-15.30

Plats: Kungstensgatan 45, Stockholm

Tillsammans med Folkuniversitetet bjuder PUSH Sverige in till samtal om klimaträttvisa och feminism. Programmet består både av ett panelsamtal och workshop.

Evenemanget är kostnadsfritt!

Läs mer om programmet och anmäl dig här!

Varken hora eller kuvad

Datum: 10 mars

Tid: Från kl. 12.30

Plats: Verandi, Krögarvägen 22, Fittja

Den 8e mars står kvinnor världen över upp för rättigheter och frihet. Samtidigt ser vi en backlash – i världen, i EU och i Sverige. Kvinnor drabbas av löneskillnader, obetalt arbete, mäns våld, sexuellt våld, hedersförtryck, arbetslöshet och otrygga jobb.

Nu samlas vi för samtal, gemenskap och kamp.

Stockholms stad

Datum: 8 mars

Tid: 12-16

Plats: Tensta centrum

Stockholms stad, tillsammans med en rad kvinnoföreningar, Fast Partner och Tensta Galleria, bjuder in alla flickor och kvinnor till att lyssna på tal och samtala om särskilt viktiga frågor för kvinnor och flickor. Dagen är även fylld med flera andra aktiviteter och där vi hyllar alla fantastiska flickor och kvinnor som finns runt om oss, våra förebilder och som kämpar för mänskliga fri- och rättigheter.

Jämställdhet kräver mod varje dag

Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha samma makt att besluta om hur samhället ska vara och samma makt att styra över sitt eget liv. Lottapodden träffade Gertrud Åström, som jobbat med jämställdhetsfrågor sedan 70-talet, på Forum Jämställdhet för ett samtal om hur det står till med jämställdhetsarbetet. Gertrud beskriver hur jämställdhetsarbetet berör alla aspekter av vårt samhälle och påverkar även totalförsvaret. Hon pekar på hur jämställdhetens kanariefågel har andnöd sedan många år tillbaka och trycker på vikten av att vi alla bidrar till att sätta ljuset på jämställdhetsfrågor så de inte tappas bort. Organisering, kunskap och ansvar är avgörande för att bygga ett samhälle, baserat på grundläggande mänskliga rättigheter, som håller i vardag, kris och krig. 

Lottapodden 219 Jämställdhet kräver mod varje dag

Lästips:

Till minne av Gunvor Ngarambe

Tidigare LO-ombudsmannen, kvinnorättskämpen och FN-vännen Gunvor Ngarambe, Stockholm, har avlidit vid 95 års ålder.

Den som en gång mött Gunvor Ngarambe minns henne. Vem är du, var hennes karaktäristiska fråga för att inleda en kontakt eller öppna ett möte. Det var alltid något som någon måste göra något åt. Varför inte vi? Framåt till beslut. Telefonsamtalen var aldrig långa.

Gunvor föddes och växte upp i Malmfälten i Norrbotten. Färdigt banade vägar för en synnerligen begåvad flicka, särskilt i matematik, var det ont om.  Men Gunvors klarsyn och viljestyrka ledde henne till ett fackligt engagemang, som förde henne till LO i Stockholm som ombudsman och vidare ut i världen till afrikanska länder som blev ett hem för henne i många år.

Gunvor var alltid lojal mot det fackliga uppdraget och det rättvisepatos som hon såg som dess omistliga grund. När vi i Sveriges Kvinnolobby drog igång ett samarbete mellan kvinnoorganisationer, partiernas kvinnoförbund och fackliga organisationer i Lön Hela Dagen var hon strålande lycklig. Men Gunvors lojalitet med den fackliga rörelsen var inte naiv. Hon var klar över det motstånd som hon som kvinnlig ombudsman mötte. Förklenande och sexistiska omdömen och män som spottande efter henne. Så var det.

Gunvor var totalt orädd för människor med makt och hennes signum var att inte per se imponeras av män. De fick förtjäna det.

Hennes erfarenheter från arbetet i Afrika med placeringar på svenska ambassader bar henne till FN-rörelsen. I Stockholms FN-förening var hon mångårig ordförande, en position som hon använde till att lyfta in sina afrikanska kontakter och bredda uppslutningen kring FN:s mandat och betydelse.

Hon skapade CEDAW-nätverket som band ihop FN-rörelsen med kvinnorörelsen och det breda arbetet för mänskliga rättigheter. CEDAW-nätverket tog år 2004 fram handboken ”Kvinnors rättigheter – en handbok för aktivister, journalister och beslutsfattare” och såg till att skuggrapporter skrevs.

I förberedelserna inför FN:s kvinnokonferens i Peking 1995 samlade hon ihop olika organisationer i det som sedan blev SAMS, kvinnorörelsens samarbetsorganisation, nu för tiden Sveriges Kvinnoorganisationer.

Gunvor älskade New York, hon älskade jazz och hon älskade när vi demonstrerade tillsammans. Hennes starka närvaro bär vi med oss. Vi känner stor tacksamhet för allt hon gjort och vi saknar henne väldigt mycket.

Gertrud Åström, tidigare ordförande för Sveriges Kvinnoorganisationer och Stockholms FN-förening och nu ordförande i Östersjöfred.

Vi måste ta tillbaka samtalet om att freden är möjlig

Författaren och debattören Frida Steenhoff. FOTO: TT

Vi måste ta tillbaka samtalet om att freden är möjlig
Debatt Sundsvall

Mitt i brinnande första världskriget 1915 skrev Frida Stéenhoff ett verk kallat Ljusa bragder och mörka dåd, om slavhandeln och dess avskaffande. Kampen mot slavhandeln beskrivs som ”den kanske största kulturkamp Europa skådat”. Till att börja med betraktad som ”en övergående rörelse”, ”avskaffa slavhandeln? Avskaffa något som världen inte kan avvara? Bara tanken är dårhusmässig”.

Men i slutet av verket kritiseras slavhandlarnas föreställning: ”De grymma härskande fördomarna, särskilt angående förtryckets och krigets nödvändighet, synas nalkas en slutperiod. Mänskligheten går framåt till högre och klarare tillstånd, stora enkla sanningar som okunnighet och våld hållit dolda bli avslöjade för mängden”.

Fridas tanke tycks ha varit att om nu de barbariska slavhandlarna kunde stoppas, måste detsamma gälla för fredsrörelsens möjligheter att stoppa världskrigets barbariska krigsherrar. Då ska också fredskampen visa sig vara både realistisk och möjlig att genomföra trots massivt motstånd. Ett försök att sporra den hårt ansatta fredsrörelsen genom att påminna om en annan rättighetsrörelses strävan och seger. Inte minst mot bakgrund av feministiska tanketraditioner som åberopat barbari som argument mot krig.

Flera av argumenten mot rörelserna för fred och för avskaffandet av slaveriet var desamma – dessa rörelser ansågs vara både utopiska och naiva med mål som ansågs omöjliga att förverkliga. Här finns en västerländsk tanketradition om krig som naturligt eller oundvikligt, och som avfärdar den västerländska feminismens tanketradition om fred.

Vi menar att vi också i dag, 100 år senare, måste ta tillbaka samtalet om fred. Låt oss se vad vi har gemensamt, hitta vänner i stället för att frammana fiender. Visa på fredliga möjligheter att lösa konflikter som exemplet med unionsupplösningen mellan Sverige och Norge. Låt oss stoppa det cirkulära våld som skapas genom tal om vem som startade konflikten och rätten till hämnd. Döda inte andra i min sons namn, som en palestinsk mamma som förlorat sin son sa. Vi behöver skapa visioner om en fredlig framtid för våra barn och barnbarn. Vi måste tillsammans tala om freden som möjlig!

Frida Stéenhoff-sällskapets tesalong den 27/10 2025

Letter to UN Women regarding Theme of 16 days of Activism

Från 25 november, som är FN:s dag för att stoppa våld mot kvinnor, fram till 10 december pågår ett arbete i hela världen för att synliggöra och stoppa våld mot kvinnor. Många organisationer fokuserar i år på digitalt våld i dess olika former. Så gör även UN Women men de har inte inkluderat pornografi vilket har kritiserats. Women’s Platform for Action, WoPAI, har skrivt ett brev om detta till UN Women som Östersjöfred tillsammans med många andra organisationer undertecknat.

Undertecknarna uppmanar UN Women att i sitt arbete utgå från en definition av våld som innebär ett arbete mot alla former av våld. Läs brevet här:

Ett surrogatbarn har höjt rösten

Utredningen om internationella adoptioner är ute på remissrunda inför propositionsskrivning. Till skillnad från de nu kritiserade adoptionerna, där omfattande  handel med barn och utnyttjande av fattiga ofta nyförlösta kvinnor har avslöjats, sägs inget om den omfattande handeln med surrogatbarn. De som motsätter sig det föreslagna förbudet framför ofta att den felaktiga hanteringen av diverse adoptionsbyråer är olyckliga undantag, men när det gäller surrogatbarn finns inga undantag. Alla surrogatbarn är köpta och mamman har genom kontrakt lämnat barnet ifrån sig. Vägen från att vara en köpt handelsvara till att ta plats i Sverige går genom adoption. Kvinnors rättighet utifrån sin roll i den mänskliga reproduktionen åsidosätts, barnets rätt till full information om sitt ursprung åsidosätts. Handeln är en miljardindustri.  Att detta kommer att bli nästa stora skandal är något som flera av oss påpekat i många år.

Nu har surrogatbarnen blivit tillräckligt gamla för att själva ta till orda. Ett av dessa barn är Olivia Maurel. Ifjol hölls en konferens och en konvention antogs ”Casablanca Declaration for the Universal Abolition of Surrogacy”:

Olivia Maurel har nu skrivit  ett brev till FN till stöd för UNSRVAW Reem Alsalens rapport om surrogat och Östersjöfred har skrivit under: