Östersjöfred

”Att tala om fred är också att våga tala om det som driver freden ifrån oss. Att upprustning och kärnvapenarsenal är en sådan sak är känt och noga beskrivet. Att ojämställdhet också driver oss från freden är insett av några men inte så noga beskrivet.

Vi behöver arbeta för jämställdhet mellan kvinnor och män. Vi ska ta kvinnors rättigheter och livsförhållanden som fredlig utgångspunkt för att ändra skeva maktförhållanden och göra oss medvetna om den acceptans av våld och förnedring av kvinnor som genomsyrar så mycket i världen. Det är inte bara i krigstid som flickor och kvinnor utsätts för exempellöst våld, utan även i villakvarteret i småstaden och i småpojkarnas telefoner. I krig inför strider används våld mot kvinnor i pornografi för att hetsa soldaterna att bära våldet med sig, lämna sin mänsklighet och begå bestialiska handlingar. Våld mot kvinnor ligger ett klick bort, för alla att ta del av.

Kvinnors roll i den mänskliga fortplantningen får aldrig leda till

diskriminering av kvinnor, till undandragande av kvinnors grundläggande mänskliga rättigheter och mänskliga värdighet, står det i FNs Kvinnokonvention, CEDAW. Ett samhälle som accepterar överenskommelser om kvinnor som medel för andras behov av pengar, makt och kroppar, i pornografi, prostitution och i surrogathandeln, kommer aldrig att vara fridsamt. För att upprätthålla sådant förtryck krävs våldskapital.

Det driver freden ifrån oss.”

Gertrud Åström, april 2023

Östersjöfred – Women’s Baltic Peacebuilding Intiative. Anförande vid Forum Jämställdhet, Malmö, 7 februari 2023 Gertrud Åström

Östersjöfred – Women’s Baltic Peacebuilding Initiative arbetar för fred genom arbete för fredlig utveckling. Mål och medel sammanfaller. Vi är en religiöst och politiskt obunden kvinnoförening. Vi tillhör kvinnorörelsen. Att arbeta för fred är en av kvinnorörelsens äldsta frågor och där återfinns också några av de mer namnkunniga kvinnorna. Bertha von Suttner är en av dem som 1889 gav ut boken Ned med vapnen och som år 1905 tilldelades Nobels fredspris.

På så sätt ingår Östersjöfred i en lång tradition, men vi skiljer oss också från många av dagens fredsorganisationer. Vår inriktning är inte att räkna kulor och kanoner eller att följa avtal kring kärnvapen och missiler. Vi stödjer deras arbete, men det är inte vårt. Östersjöfred ser fredsarbetet i ett brett samhälleligt och demokratiskt perspektiv och hävdar kvinnors ledarskap, livserfarenheter och villkor som avgörande för att bygga fredliga samhällen. Vi kopplar fred och fredsskapande till kvinnors rättigheter och till en jämställd samhällsutveckling. Jämställda samhällen är helt enkelt fredligare.

Östersjöfred bildades på våren 2015. Vi var en grupp kvinnor som träffats på Utrikesdepartementet hösten 2014 i samband med att Margot Wallström lanserade den feministiska utrikespolitiken. Efteråt gick vi och fikade. Vad betyder en feministisk utrikespolitik, kvinnors rättigheter och kvinnor i fredsbyggande arbete egentligen? Civila samhällets kvinnoorganisationer hade lyfts som viktiga. Varför då? Hur hänger kvinnors rättigheter ihop med fredsskapande? Vad krävs för att det ska hänga ihop? Borde vi göra nåt? Kunde vi göra nåt?

Ryssland hade annekterat Krim i slutet av februari 2014. Några runt fikabordet hade lång erfarenhet av fredsarbete och kände väl till rysk politik. De var oroliga för säkerheten i vårt närområde. Ryssland är en Östersjögranne. Vi kände också till Putins tal på Säkerhetskonferensen i München 2007 och för Nato 2008. Han hade där presenterat sin syn på en värld ensidigt dominerad av USA som oförenlig med demokrati och lyfte nödvändigheten av att agera och omformulera hela bygget för global säkerhet. USA agerade för sina egna realpolitiska intressen och rena maktanspråk, sa Putin, och sådana hade också Ryssland som angrep Georgien 2008.

Vi beslöt att bilda vår förening. Östersjöområdet är vårt och här måste fred byggas. Vi ingår i en global värld, men vårt arbete fokuserar på Östersjöområdet vilket innefattar alla de länder som har kust mot Östersjön och av kulturella och politiska skäl även de nordiska länderna. På senare år har vi också utvecklat ett samarbete med länder i Europeiska Unionens Östra Partnerskap, EAP.

Vi beslöt också att vårt arbete skulle relatera till både internationella och nationella överenskommelser, åtaganden och uttalanden som sätter freden högst och som erkänner kvinnors och mäns lika rättigheter och värdighet som en förutsättning. Utgångspunkten för vårt arbete är därför FN:s stadga som antogs 1945. Den är skriven i askan av andra världskriget och ska läsas utifrån den bakgrunden. Erfarenheten av ohyggligheter ligger ingraverad i FN:s övergripande mål att upprätthålla fred och säkerhet för att rädda kommande släktled undan krigets gissel. Stadgan betygar en tro på grundläggande mänskliga rättigheter, den enskilda människans värdighet och på lika rättigheter för kvinnor och män.

Ur detta ställningstagande utvecklades sedan den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna som antogs 1948. Vi vet att många länder reserverade sig mot textens uttryckliga krav att kvinnor och män skulle vara lika berättigade till alla rättigheter utan åtskillnad. Men vi vet också att det motståndet var startpunkten för ett träget arbete för att förtydliga kvinnors rättigheter och att klargöra vari grunden för diskriminering av kvinnor låg. Trettio år tog det, men 1979 antog FN:s Generalförsamling the Convention of the Elimination of all forms of Discrimination Against Women, CEDAW, på svenska Kvinnokonventionen. I förordet görs det klart att diskriminering av kvinnor har sin grund i kvinnors roll i den mänskliga fortplantningen och i följande 30 artiklar förtydligas vad stater som ansluter sig till konventionen är skyldiga att göra för att undanröja alla former av diskriminering av kvinnor. Sverige anslöt sig omedelbart och konventionen ratificerades i september 1981.

CEDAW är startpunkten för det vi gör i Östersjöfred. I de starka och tydliga formuleringarna i konventionens artiklar som rör konkreta sakområden tar vi spjärn för våra analyser och aktiviteter. För att ytterligare förtydliga strategiska tyngdpunkter och effektiva metoder och aktiviteter står FN:s Deklaration och Handlingsplan från FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking 1995 oss till buds. Handlingsplanen, Beijing Platform for Action, innehåller 12 strategiska mål och åtgärder och pekar på aktörer som ansvariga för genomförande. Dokumentet är en milstolpe i utvecklingen av sammanhållna problemformuleringar för utvecklingen i världen. Det är en föregångare till Millenniemålen från år 2000 och Agenda 2030 från 2015. Här vägs förutom mer traditionella frågor om sådant som utbildning, hälsa och ekonomi även in media, kvinnor och miljö liksom våld mot kvinnor, både våld i hemmet och i väpnade konflikter och vilka konsekvenserna är för kvinnor. Intressant är att den sista artikeln handlar om flickebarnets situation. Barnkonventionen hade antagits 1989 men redan sex år senare stod det klart att det var nödvändigt att särskilt uppmärksamma och åtgärda flickors situation. Barn är inte könlösa och därför kan inte arbetet för att förbättra barns situation vara könsblint. Även ett annat av våra grunddokument, Säkerhetsrådets resolution SR1325:2000 om kvinnor, fred och säkerhet, grundlades i Handlingsplanen.

För att stärka kopplingen mellan kvinnors rättigheter, hållbar utveckling och fred arbetar vi med mål 16 i Agenda 2030. När staterna förhandlade fram texten i Agenda 2030 var demokrati ett av de begrepp som inte explicit kunde nämnas. Men mål 16 med syftet att främja fredliga och inkluderande samhällen kopplar i sina tio delmål ihop de facto demokratiska institutioner och värnandet av mänsklig värdighet med fred.  Slutligen, eftersom vi har ett medvetet nordiskt perspektiv, använder vi den nordiska kvinnorörelsens protokoll Feministiska överenskommelser och krav från Nordiskt Forum 2014. Protokollet bygger på en uppdatering av utvecklingen i Norden och i världen utifrån målsättningarna i Handlingsplanen från Peking.

Vi är djupt införstådda med de jämställdhetspolitiska målsättningarna i Sverige och förhåller oss därför till hur jämställdhetsarbetet utvecklas i Sverige och i omvärlden. I världen går det bakåt, det har det gjort i mer än femton år. Våra framgångar är bräckliga.  I Sverige står det och stampar på sina håll, på några håll tycker vi att det gått framåt men det leder inte till den större utveckling vi tänkte oss, på andra går det bakåt även här. Den svenska jämställdhetspolitikens övergripande mål, att kvinnor och män ska ha lika makt att forma samhället och sina egna liv, är därför ledstjärna även i vårt fredsskapande arbete. Vi eftersträvar makt att forma fredliga samhällen. Vi eftersträvar att kunna tolka vår samtid och arbetet för fred ur ett kvinnoperspektiv och vi vill nå fram till andra med vår tolkning.

Externt och internt spår

Under åren har vi utvecklat vårt arbete efter två spår. Ett externt spår inriktat på samarbete med andra organisationer och ett internt spår inriktat på analys och förståelsen av språkets betydelse för en fredlig utveckling.

Vårt externa spår har utvecklats genom ett intensivt samarbete i ett partnerskap med organisationer dels i Sverige, dels i Polen, Estland, Finland och Armenien inom ramen för ett projekt inom EU:s Östersjöstrategi, EUSBSR, och EU:s Östra Partnerskap, EAP. Arbetet har finansierats av Svenska Institutet och letts av Winnet Sverige. Den övergripande inriktningen har varit att arbeta för kvinnors ekonomiska självständighet genom fokus på innovation och företagande där vi bland annat kordinerat en kvalitativ studie av kvinnor som företagare och innovation. Nästa steg för partnerskapet inom EUSBSR och EAP är att omsätta resultat från våra studier till konkreta insatser till exempel sådant som rör innovationer och företagande. Ett annat mål är att hitta vägar för fortsatt samarbete för att bygga en fast plattform som kan förse olika institutioner och samarbeten med kunskap om kvinnors rättigheter, kvinnoperspektiv och jämställdhet mellan kvinnor och män för att hitta svar på en fredlig och hållbar omställning av våra samhällen.

Ett av huvudresultaten i samarbetet är att kvinnoorganisationer har en mycket stor förmåga till effektiv och målinriktad utveckling, att arbeta icke byråkratiskt och fokuserat. När Margot Wallström år 2014 lyfte det civila samhällets kvinnoorganisationer som viktiga aktörer för fredsarbetet undrade vi vad det betydde, men i vårt arbete har vi fått svar. Vi vet att kvinnorörelsen behövs och vi vet varför. Utan kvinnoorganisationer faller kvinnors rättigheter och värdighet som människor tillbaka, ojämställdheten ökar och detta driver kris och ofärd.

I vårt externa spår engagerat vi oss därför även i att stärka och förbättra villkoren för just kvinnoorganisationer. I Sverige är vi aktiva i CEDAW-nätverket som skuggar alla rapporter som lämnas in från den svenska regeringen till kontrollorganet CEDAW-kommittén, vi är med och planerar deltagande vid FN:s årliga stora möte om kvinnors status i världen, CSW. Vi är med i Lön hela dagen för att synliggöra de olika villkor som gäller för kvinnor och män på arbetsmarknaden. Artikel 6 i kvinnokonventionen ålägger konventionsstater att vidta alla åtgärder för att bekämpa alla former av handel med kvinnor och utnyttjande av kvinnoprostitution. Östersjöfred har tagit ställning för arbetet mot prostitution utifrån den svenska lagstiftningen som kriminaliserar sexköp men skyddar den som köps som brottsoffer. Vi tillhör den internationella abolitioniströrelsen Coalition Against Prostitution, CAP, liksom International Coalition Against Surrogacy Motherhood, ICASM, där vi arbetar mot surrogathandeln med kvinnor och barn som ett brott mot kvinnors mänskliga värdighet.

Samtidigt med det externa arbetet har vi fortsatt utvecklingen av förståelsen av språkets betydelse för en fredlig utveckling. Det handlar både mer generellt om vad som benämns och hur det benämns, och mer specifikt om vårt begrepp fredsspråk. Vi hävdar och undersöker den verklighet som språkbruk bär och vilka ställningstaganden som följer. Vi genomför sammankomster där vi koncentrerat djupläser texter och delar våra reflektioner. Ur våra samtal har fredsarbetet utvecklats till just förståelsen av fredsspråk och vi intresserar oss för mikroprocesser för fred. Östersjöfred är på så sätt i samklang med den växande insikten om att samhällets inriktning och omställning måste stå i samklang med meningsskapande förflyttningar av begrepp och språk.

Vår strategiska tyngdpunkt i Kvinnokonventionens tydlighet med att kvinnoförtryckets orsaker är kopplat till den roll som kvinnor utifrån vår biologi har i den mänskliga fortplantningen underlättar ställningstaganden även i kontroversiella frågor. Det könsneutrala språk som införts i olika offentliga sammanhang med uppmaning att undvika ordet kvinna innebär en utradering av halva mänsklighetens erfarenheter och är ett konventionsbrott och ett hot mot jämställdhetsarbetet. Språket som sägs ska vara inkluderande är i själva verket exkluderande och en aggression mot kvinnor. Därmed är det ett hot mot fred och fredlig utveckling. Att bejaka kvinnors rättigheter och skapa jämställda villkor och relationer är däremot det mest effektiva sätt vi känner för att få leva i fred.

ÖSTERSJÖFRED språk och möten

Författararkiv: Östersjöfred

Policyrapport för en ny Agenda för fred från FN

Konferens om kvinnors roll i säkerhetsarbetet

Regulation of prostitution in the EU: it’s cross-border implications and impact on gender equality and women’s rights

Konferens Bryssel den 22 maj på ämnet ”Prostitution – a violation of women’s human rights”

Det som driver freden ifrån oss

Öppet brev till regeringen

Kvinna i fredsarbetet

Makten att forma fredliga samhällen

8 mars 2023

CSW 10 mars 2023