Kategoriarkiv: Okategoriserade

Konferens i Armenien 6-7 oktober 2022

Inom ramen för Östersjöfreds utvidgade samarbete i projektet EUSBSR Forum Gender Equality and Growth, där det Östliga partnerskapet ingår, genomfördes en tvådagars konferens i Armenien 6-7 oktober 2022. Värd i Armenien var AUA, American University of Armenia, som ligger i Jerevan.

Partners från Sverige, Polen och Armenien fanns på plats och kollegor från Georgien var med via länk. Temat för konferensen var det utvidgade och fördjupade samarbetet i Equastream som syftar till utprövande av metoder för ökad jämställdhet på universitet.

American University of Armenia, AUA, ligger uppe på en kulle med utsikt över Jerevan.

.

Ordförande för AUA är Karin Markides från Sverige som hälsade välkommen och berättade utförligt om universitetets strategiska vision och arbete för ökad jämställdhet.

.

Sveriges ambassadör i Armenien, Patrik Svensson, höll ett anförande utifrån de viktigaste punkterna i den svenska feministiska utrikespolitiken och framhöll betydelsen av civila samhällets organisationer.

.

Våra kollegor från universitetet i Stettin, Luleå tekniska universitet och AUA förbereder presentationer.

.

Presentation av hur kvinnor och män finns representerade i olika steg i den akademiska karriären vid universitet i Stettin.

.

Presentation på länk från Georgien, Georgian Institute of Public Affairs.

.

Konferensen hade ett tight schema, men en traditionell armenisk middag fanns det tid för. Här pustar den svenska projektledaren Eugenia Segerstedt från LTU ut tillsammans med Svenska Institutets representant Markus Boman.

.

Ett måste att besöka är Kaskaden, en av Jerevans stoltheter. Det är en gigantisk terrasserad trappa med konstverk och fontäner  på alla avsatser och en fantastisk utsikt över staden och berget Ararat. Inuti trappan finns konstmuseet Cafesjians. För den som inte orkar gå uppför alla trappor på utsidan finns på insidan rulltrappor  från avsats till avsats där en mängd konstverk presenteras.

.

KVINNORÖRELSEN KRÄVER ATT SVERIGE STÖTTAR DEN FEMINISTISKA FRIHETSREVOLUTIONEN I IRAN MED ALLA TILLGÄNGLIGA MEDEL

Sverige måste på allvar stå upp för iranska, kurdiska, afghanska och saudiska kvinnors kamp. Den svenska kvinnorörelsen kräver att avgående och kommande regering agerar skyndsamt och med kraft för att stötta befrielserörelsen. Det borde vara självklart för Sverige, ett föregångsland för jämställdhet och kvinnors rättigheter, att ställa sig på de mest förtryckta kvinnornas sida. Den feministiska revolutionen pågår nu och tar inte hänsyn till att Sverige har en övergångsregering.  

Jina (Masha) Amini greps av den iranska moralpolisen för att hon bar sin slöja för löst. Hon dog i fångenskap kort därefter. Hennes dödsfall har utlöst protester runt om i landet och globalt. Allt fler kvinnor och flickor samlas, demonstrerar, tar av sina slöjor och klipper sitt hår. 

De protesterar mot att kvinnor och flickor inte får klä sig som de vill, men också mot annan diskriminerande lagstiftning. Den iranska civilrätten fastslår att mannen är familjens överhuvud. Gifta kvinnor kan inte skilja sig eller skaffa pass utan mannens samtycke. Våld och våldtäkt inom äktenskapet är lagligt. Kvinnor är portade från idrottsevenemang och förbjudna att sjunga offentligt. Trots att många kvinnor har utbildning är det bara omkring 13 procent som har ett avlönat arbete. Förtrycket av kvinnor och flickor i Iran vet inga gränser.

Med risk för sina liv har iranska kvinnor nu tagit till gatorna i protest. På många håll har deras kamp växt till en bredare rörelse för demokrati och allas frihet, som även tar strid för kurders rättigheter. Mobiliseringen har hittills mötts med brutalt våld från den iranska regimen. Hittills har över 125 personer dödats. Ändå fortsätter protesterna. Det vi bevittnar är en feministisk frihetsrevolution bland några av världens mest förtryckta kvinnor och flickor. Genom historien har kvinnor och flickor stått på barrikaderna för sina egna och för sina barns rättigheter. Gång på gång har de blivit nedslagna men ställt sig upp igen. Detta kräver kraft, beslutsamhet och mod. Det mod som vi nu ser hos kvinnorna och flickorna i Iran saknar motstycke. Då räcker det inte att tala på manifestationer inför svensk publik eller komma med uppmuntrande hejarop på sociala medier. Vi måste göra allt vi kan för att stödja Irans kvinnor och flickor i sin kamp.

Den svenska kvinnorörelsen stödjer våra iranska systrars kamp ovillkorligen. Vi kräver att Sverige, EU och det internationella samfundet gör allt i sin makt för att stötta de iranska kvinnornas kamp och säkerställa deras säkerhet. Detsamma gäller kvinnor i länder som Afghanistan och Saudiarabien som också lever under omänskliga förhållanden och där varje försök till organisering brutalt slås ned. De kan nu hämta kraft från den feministiska revolutionen i Iran. Så länge en kvinna är bunden är ingen kvinna fri.

Den svenska kvinnorörelsen fördömer förföljelsen, fängslandet, tortyren och det dödliga våldet mot kvinnor i Iran. Den samlade svenska kvinnorörelsen kräver:

  • Att Sverige officiellt stöttar den feministiska frihetsrevolutionen och arbetar för att det internationella samfundet ska fördöma regimen, kalla hem den svenska ambassadören från Iran och påtala kvinnors fri- och rättigheter i alla kontakter med Iran, Saudiarabien och Afghanistan i utrikes- och handelspolitiken. 
  • Att svenska organisationer och företag som fortfarande verkar i Iran ska bidra till att dokumentera övergrepp som sker och medverka till att föra information in och ut ur landet samt att de svenska och internationella bolag som tillhandahåller internet och telefoni ska i strid mot regimen tillhandahålla kanalerna för folket.
  • Att de EU-sanktioner som är på gång mot regimen i Iran beslutas och skyndsamt implementeras. Vi vill även se liknande, hårda sanktioner mot regimerna i Afghanistan och Saudiarabien, fram till dess att en förbättring för kvinnors rättigheter har skett.
  • Att det svenska biståndet till kvinnors och flickors rättigheter i Iran och Afghanistan skalas upp under lång tid framöver och att medel öronmärks till kvinnors och flickors egna organisationer för den fortsatta kampen för sina rättigheter. Sverige bör också verka för att EU och FN ska starta särskilda insamlingar.
  • Att Sverige lever upp till internationella konventioner, att kvinnor från Iran, Saudiarabien eller Afghanistan som utsätts för könsbaserad förföljelse beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Inga av dessa kvinnor ska utvisas från Sverige. Sverige ska arbeta för att alla Europeiska länder beviljar dessa kvinnor uppehållstillstånd i länder i EU. Sverige ska även arbeta för att EU skapa säkra vägar bort från det brutala förtrycket. 
  • Att Iran utestängs från internationella idrottsmästerskap, så som kommande fotbolls-VM. Svenska Fotbollsförbundet och FIFA måste stå upp för alla kvinnors rätt att utöva och delta i idrott.

Regeringen bör omedelbart sammankalla alla riksdagspartier för att stötta den feministiska frihetsrevolutionen. Kampen pågår nu och kan inte vänta. Låt inte kvinnorna och flickorna i Iran tystas för alltid. 

Undertecknat av: 

Alexandra Pascalidou, ordförande, UN Women Sverige Amanda Lundeteg, VD, Stiftelsen Allbright
Amineh Kakabaveh kvinnorättsaktivist, fd riksdagsledamot och ordförande för VHEK 
Anne-Marie Morhed, Ordförande, KAF Kvinnliga akademikers förening
Bella Battaglioli, Verksamhetsansvarig, Kvinnojouren Anna  
Bernardita Nunez, Verksamhetsledare, Terrafem
Birgitta Sevefjord, ordförande, tantpatrullen Britt-Marie S Torstensson Ordförande Winnet Sverige
Bulle Davidsson, ordförande, Kvinnor i Svenska kyrkan
Camilla Wagner, ordförande, Fredrika Bremer-förbundet.
Cecila Silfwerbrand, ordförande, SKEN 
Christine Olsen, ordförande, Niejda
Elsy Hedlund, ordförande, Internationella Kvinnoförbundet
Emma Knaggård Wendt, Generalsekreterare, Ownershift
Ewa Larsson, ordförande, Gröna kvinnor
Gertrud Åström, ordförande, Östersjöfred
Gunnel Hall, ordförande i KvinnorKan
Hacer Korucu, ordförande, Hand in Hand for Women Iante Holmberg, ordförande, Svenska Kvinnors Vänsterförbund
Irada Söderberg, ordförande, Föreningen Förenade Kvinnor
Jenny Westerstrand, ordförande, Roks  
Kerstin Åkare, ordförande, DEA-föreningen 
Klaudia Jagne, ordförande, Riksförbundet Internationella Föreningen Fem -Inclusion – (RIFFI)  
Lisel Naeslund, ordförande Birth Rights Sweden
Maria Johansson, ordförande FQ, Forum – Kvinnor och funktionshinder
Maria Rashidi, ordförande, Kvinnors Rätt 
Marie Trollvik, ordförande, Lönelotsarna
Olga Persson, ordförande, Unizon
Seyran Duran, ordförande Kurdistans kvinnoförbund
Sofia Kühner, ordförande, Kvinnliga Läkares Förening
Susannah Sjöberg, ordförande, Sveriges Kvinnoorganisationer Susanne Sznajderman-Rytz, ordförande, WIZO Sverige
Teresia Gamme och styrelsen för Queens of Kalmar
Walla Carlsson, ordförande, EQ kvinna

Debattartikeln finns även att läsa på Aftonbladet: Vi måste göra mer för Irans kvinnor

Dear Secretary of State Blinken

Östersjöfred samarbetar med en rad internationella organisationer inom ramen för CSW (Commission on the Status of Women) i FN för att påminna om och upprätthålla åtagandena i Kvinnokonventionen CEDAW, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women. Artikel 6 i Kvinnokonventionen förbjuder all prostitution av kvinnor och handel med kvinnor. Trots detta har bruket av begreppet ”sex work” allt oftare dykt upp i FN-sammanhang, inte minst inom FN-organet UN AIDS.  Östersjöfred har tillsammans med 200 andra undertecknare uppmärksammat och protesterat mot att USA inom ramen för organisationen i Uganda uttalar stöd för ”sex work” och sprider felaktiga uppgifter om vad förbud mot sexköp innebär.

Tal till Maj-Britts minne

Östersjöfred vill uppmärksamma Maj-Britt Theorin för hennes stora arbete för fredlig utveckling och kvinnors rättigheter genom att återge ett minnestal av Margareta Winberg (den 20 maj 2022 vid en minnesceremoni på ABF-huset i Stockholm):

*

Kära vänner! Vänner – för idag är vi alla här som Maj-Britts vänner. Vi minns, vi gläds åt minnena och sörjer att hon inte längre finns. Jag har så otroligt många fina minnen med Maj-Britt. Jag skall dela några med er här idag.

Jag var ordförande i det socialdemokratiska kvinnoförbundet. Vi hade en ganska strikt uppdelning av ärenden i VU – där för övrigt de allra bästa kvinnorna inom resp. område satt. Ingegerd Sahlström, vice ordförande och kulturansvarig, Maj-Inger Klingvall, ansvarig för hela det sociala fältet, Karin Jeppsson, ansvarig för mat och miljö, och så den mest strålande, engagerade Maj-Britt Theorin med världen för sina fötter, ideolog, kärnvapenmotståndare, en stjärna som kommit efter Alva Myrdal och Inga Thorsson, enveten, gav sig aldrig, vann de flesta debatter och dessutom en trofast god vän.

– Jag var i Sydafrika på Socialistinternationalens kvinnomöte. Telefonen ringde. Det var Maj-Britt. Hon var hemma i Sverige och smidde planer. Frankrike har just sprängt en atombomb i på en atoll i Stilla Havet. Hon sa:

– Vi har haft Kvinnoförbundets Internationella utskott. Vi är överens. Vi vill starta en bojkott i Sverige av franska viner. Vad tycker du om det?

– Bra kör igång svarade jag. Väl medveten om att det skulle vålla vissa besvär i relationerna mellan Sverige och Frankrike. Jag var vid tillfället Sveriges vinminister.

Och Maj-Britt la in högsta växel. Och då gick det undan. Jag fick en del obekväma frågor om mina olika roller.

Jag var ordförande i en stark kvinnoorganisation och statsråd. Jag försökte skilja på rollerna Och vårt eller Maj-Britts initiativ gav resultat. Försäljning av franska viner minskade med över 50%. Och deras ostar åkte med på köpet. Vid ett kommande ministermöte i EU, blev jag ombedd att ha ett bilateralt möte med den franske vinministern Philippe Vasseur. Vi var i norra Spanien. Han var påtagligt nervös. Han undrade över den stora svenska bojkotten av viner och ostar. Varför? Då kunde jag berätta om det socialdemokratiska kvinnoförbundets kamp mot svenska atomvapen, om Alva Myrdal, Inga Thorsson och nu Maj-Britt Theorins insatser. Större delen delar av svenska folket stod bakom detta, sa jag. När jag förklarat detta under en timmes tid bad min franska kollega nästan om ursäkt. Han förklarade att det var inget personligt, utan han var utsänd att påtala frågan av presidenten, Jaques Chirac. Maj-Britt och jag mådde gott.

Och som vi reste. Vi var i Japan, träffade en överlevande man från Hiroshima. Hans fingrar var mer likt klor. Han var ett levande bevis för atombombens avskyvärdhet. Vi var i Bryssel den 8 mars, Maj-Britt ordförande i kvinnoutskottet i parlamentet, jag jämställdhetsminister. Som vi kämpade! Kvinnors rätt till arbete och lön att leva på. Rätten till våra kroppar! Kriminalisera sexköp! Vi var i Rio. På miljökonferens 1992. Med Göran Persson. Som dom badade, Maj-Britt och Göran. Och arbetade.

Vi var i FN. Och försökte! I Generalförsamlingen och på olika side-events. Vi var i Brasilia, med FN-resolution 1325 – om kvinnor i krig och konflikter, den skulle ratificeras, också där i Brasilien. Ansåg Maj-Britt. Klart hon var ju mamma till den! Och vi var i Gräftåvallen i Jämtland. Och som vi plockade svamp och badade i fjällsjön. Och jag visade upp Maj-Britt. På fjällresturangen. På Åreskutans topp. I Blekinge skärgård. Där hon för tre år sedan dök från båten och sa: tur att barnen inte ser detta. Men folk såg henne – hon såg dem.

Också var vi i Valsjöbyn i norra Jämtland. Bodde i ett hus med möss, som levde runt på natten och med utedass, där en man året innan blivit uppäten av en björn – på detta dass. Det föranledde Maj-Britt att för oss, fyra damer som åkt dit, berätta om sitt dass – i Göteborg – där hon vuxit upp – med dass på gården. Och vi förstod och kände till dels igen oss i den klassresa hon gjort. Så blev det matlagningstävling. Mellan södra och norra Sverige. Där i glesbygden. Mycket folk. Ambassadören, fru Maj-Britt Theorin och hushållsläraren och läkaren, fru Margaretha Lööf-Johanson båda från södra Sverige mot två lokala damer. Vi insåg snabbt vem som skulle vinna. Maj-Britt och Margareta var ju rejäla husmödrar – också. Men för att inte skapa konflikt mellan norr och söder i landet så enades vi om att det blev oavgjort.

Så var hon. Maj-Britt Theorin. Global, världskänd, stjärna, men också en som aldrig förnekade sitt ursprung. En som såg och engagerade sig i det lilla, i storstan, glesbygden, i människornas/kvinnornas vardagsslit för att en vecka senare komma till mig i Brasilien och samtala med dess regering om världens farligaste vapen.

Jag saknar dig så Maj-Britt! Men vill också tacka för allt vi upplevt tillsammans och för allt du stått för och gjort. Du har varit fantastisk!

Och ja – jag vet att du skulle varit arg, förbannad, förkrossad och ledsen om du funnits här idag. NATO var inte din vän. Men vi, S-kvinnor och många andra, lovar dig att inte ge upp kampen för fred och nedrustning. Vi ser dig framför oss och känner styrkan. Tack!

Jo så har jag ett par medskick:

”Maj-Britt var en glad och positiv partivän Vi var många som påverkades av hennes engagemang. Som politiker hade hon också en styrka i sin tydlighet” (från Ingvar Carlsson)

”Vi minns Maj-Britt som en person man lyssnade på. Vare sig det var i vår lokala s-förening, på arbetarekommunens repskap, på s-kongresser eller i internationella sammanhang. Maj-Britt var en färgstark kvinna, som aldrig glömde sitt ursprung och sin enkla uppväxt i Göteborg.  Hon var en genuin humanist, som stred för jämställdhet och kvinnors rättigheter. Bland annat initierade hon ett samarbete mellan FN:s kvinnoorganisation UNIFEM (senare UNWOMEN) och fackförbundet IF-Metall, för att motverka trafficking och ta ansvar för att kvinnor behandlades rätt. Samarbetet resulterade i att flera LO-förbund samlade sig för att gemensamt sätta ljus på frågan. Främst minns vi henne som en oförtröttlig kämpe för fred och nedrustning. I dessa oroliga tider hade hennes röst behövts, kanske mer än någonsin. Hennes gärning innebär att aldrig sluta tänka fred och det lever vidare hos oss. Tack Maj-Britt!  (från Ulla och Stefan Löfvén)

Några bilder ur Margareta Winbergs eget minnesarkiv

Margareta Winberg, Maj-Britt Theorin och Mi Bringass (ordförande i Vaplans kvinnoklubb) i Margaretas trädgård i Nälden, inför ett repotage i Svensk Damtidning.

Kvinnoförbundets verkställande utskott, i Halmstad; ”Margareta Winberg ordförande socialdemokratiska kvinnoförbundet, Ingegerd Sahlström, vice ordförande och kulturansvarig, Maj-Inger Klingvall, ansvarig för hela det sociala fältet, Karin Jeppsson, ansvarig för mat och miljö, och så den mest strålande, engagerade Maj-Britt Theorin”…

Till minne av Frida Stéenhoff

Ett konstverk föreställande författaren och debattören Frida Stéenhoff invigdes i söndags på Esplanaden vid Sundsvalls teater. Frida Stéenhoff levde i Sundsvall vid förra sekelskiftet, hon verkade för lika rättigheter oavsett kön i en tid då kvinnor inte hade rösträtt. Hon myntade också begreppet feminism.

Se mer av invigningen här

OSSE-rapport: människohandel

OSSE, Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa, har gett ut rapporten Recommendations on enhancing efforts to identify and mitigate risks of trafficking in
human beings online as a result of the humanitarian crisis in Ukraine
. De skriver att ”vulnerable women and children; these two groups make up the majority of identified victims of trafficking in human beings (THB). Further, in the past, traffickers have preyed on migration and refugee flows to exploit vulnerabilities including trauma or lack of financial resources, housing, and support systems.”

Läs rapporten med praktiska förslag för att stoppa handeln:

Protect Women and Children from sexual exploitation now and tomorrow

Sexuellt våld, bestialiska övergrepp och handel  med kvinnor till prostitution har alltid gått hand i hand med krig. Kvinnor i erövrat område och kvinnor på flykt har betraktats som något att ta för sig av. Ett fritt byte att belöna sig med. Så har det varit historiskt och så har det fortsatt att vara trots FN:s säkerhetsrådsresolution 1820:2008 om sexuellt våld som vapen. Syn på prostitution med kvinnors tillgänglighet som en vara hänger ihop med övergrepp i kris och krig. Den som vill förhindra övergrepp mot kvinnor – som vi nu bevittnar med anledning av kriget mot Ukraina – ska verka för att stoppa EU-kommissionens förslag till direktiv om våld som försöker introducera begrepp som ”sex workers” och legalisera hela sexindustrin som en marknad. Istället bör den svenska modellen med förbud för sexköp införas, skriver nätverket Brussels Call i ett kritiskt brev adresserat till EU Kommissionens ordförande von der Leyen och kommissionärerna Dalli och Johansson.
//Gertrud Åström