
Inför EU-valet den 9 juni arrangerade Winnet Sverige ett seminarium där Östersjöfred
medverkade med fokus på kvinnors ekonomi, arbetsmarknad och företagsstöd.
Se seminariet här: Inför EU-valet: Vad gör svenska europaparlamentariker
Inför EU-valet den 9 juni arrangerade Winnet Sverige ett seminarium där Östersjöfred
medverkade med fokus på kvinnors ekonomi, arbetsmarknad och företagsstöd.
Se seminariet här: Inför EU-valet: Vad gör svenska europaparlamentariker
Det politiska landskapet i Europa är tydligt uppdelat i två sidor. Som så många gånger tidigare i historien drabbar konservativa och progressiva krafter samman och kvinnokroppen utgör en del av slagfältet. Men vem ska kvinnor rösta på när den ena sidan vill inskränka aborträtten och den andra sidan tycker att den ska kunna säljas på marknaden?
Jämställdhet har i över 30 år varit ett av europeiska samarbetets mest grundläggande värden. Men nu tyder mycket på att denna era är på väg att ta slut. Nationalkonservativa och högerpopulistiska partier som befäst och stärkt sina positioner i nationella val väntas bli europaparlamentsvalets vinnare. Det handlar till exempel om tyska Alternativ för Tyskland (AfD), nederländska frihetspartiet (PVV) och ungerska Fidez som i höst tar över ordförandeklubban i EU:s ministerråd, men även Sverigedemokraterna.
Utöver invandringskritik kännetecknas dessa partier generellt av en vurm för traditionella könsroller och en mestadels manlig väljarbas. Partierna är ofta inspirerade av eller kopplade till den så kallade antigenusrörelsen som lanserades av den konservativa, kristna högern i Europa och USA på 1990-talet. De vill hindra kvinnor från att själva välja om och när de ska skaffa barn, och i förlängningen hur de ska leva sina liv, genom att inskränka aborträtten.
Många liberala och vänsterinriktade partier och politiker runt om i Europa framställer sig som antigenusrörelsens främsta motståndare. Flera svenska partier beskriver i sina valmanifest hur de vill stå upp mot högerextremism, populism och nationalism. Enligt TT:s valkompass vill alla utom Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna skriva in rätten till att abort i EU:s rättighetsstadga.
Antigenusrörelsen utgör ett reellt, växande och allvarligt hot mot kvinnors och flickors rättigheter. Men de förmodat goda krafter som utgör motrörelsen går inte alltid att lita på. Såväl de nationalkonservativa som progressiva partier och rörelser tycks beredda att offra kvinnors frihet, om än med olika motiv. De förra för nationen, religion och familjen. De senare för marknaden eller helt andra värden. Kvinnliga väljare som värderar kvinnors rätt att inte utsättas för surrogatmoderskap lika högt som rätten att kunna göra abort har få politiska alternativ att välja på.
Kvinnorörelsen efterlyser politiker som konsekvent står på kvinnors sida oavsett var hotet kommer ifrån, som till fullo tror på att kvinnors rättigheter är universella och icke-förhandlingsbara. Politiskt hyckleri är uppenbart inte en god strategi i kampen mot antigenusrörelsen. Partier som säger sig vilja grundlagsskydda aborträtten bör säga nej till de delar av EU:s kommande föräldraskapsförordning som kommer underlätta handeln med kvinnor och barn genom surrogatmödraskap.
Under de senaste 10 åren har Ukraina blivit ett centrum för den globala surrogathandeln. Även mitt under brinnande krig fortsätter kvinnor och barn att utnyttjas. Det krigshärjade landet ska få stöd och välkomnas in i EU, men den politiker som kallar sig feminist måste också göra allt i sin makt för att stoppa den pågående människohandeln där så många kvinnor och barn far illa.
Clara Berglund, Sveriges Kvinnoorganisationer, debattartikel SvD (Svenska Dagbladet 18 maj 2024)
Sveriges Kvinnoorganisationer har skickat ett brev till statsrådet Paulina Brandberg om vikten av att höja det fria anslaget till kvinnors och flickors organisering.
I marsnumret av Hertha – Fredrika Bremer-förbundets tillika världens äldsta ännu utgivna feministiska tidskrift – finns en krönika av vår ordförande Gertrud Åström. Läs mer här.
VÄLKOMMEN TILL ÖPPEN FÖRELÄSNING MED AGNES NOBEL I SAMBAND MED ÖSTERSJÖFREDS ÅRSMÖTE
Torsdag 25 april 2024, kl 14.00 – 15.00, Karlbergsvägen 86A, 3 tr, Sveriges kvinnoorganisationers lokaler (hiss finns)
Bästa medlemmar och andra intresserade!
Vi är glada att kunna genomföra ett fysiskt årsmöte och särskilt glada över att årsmötet inleds kl 14.00 med att anförande av Agnes Nobel med efterföljande gemensam diskussion.
TANKAR KRING POLARITET – HINDER OCH MÖJLIGHETER
Agnes Nobel, medlem i Östersjöfred, är psykolog och docent vid Uppsala universitet. Agnes har skrivit böcker och artiklar om gränsområdet mellan konst och vetenskap. Mycket uppmärksammad blev boken Filosofens knapp – om konst och kunskap och waldorfpedagogikens okända bakgrund. Liknande frågor behandlas även i den nu aktuella boken Vardagslivets alkemi – Om antroposofi och enheten mellan konst, vetenskap och religion. Agnes är sedan länge engagerad i fredsarbete, feministisk utrikespolitik och frågor som väcks med anledning av Sveriges anslutning till Nato.
”Ju mer teoretiskt man uttalar sig, desto bättre praktiskt förankrat måste det vara.”
Vi bjuder på fika och hoppas att så många som möjligt kan vara med!
Anmäl dig senast 22 april till gertrud.astrom(at)telia.com
Efter föreläsningen genomförs årsmötesförhandlingarna med föreningens medlemmar. För att rösta på årsmötet måste du ha betalat årsavgiften på minst 100 kronor eller mer för den som kan och vill. Betalning görs till bg 5005-2752.
Välkommen till årsmötet!
Gertrud Åström
Ordförande
info(at)ostersjofred.se
Briefingrummet om årets förhandlingar. Ingen överenskommelse väntas inom ramen för CSW68.
Den 11-22 mars 2024 samlas regeringar, experter och kvinnoorganisationer i New York för att delta i kvinnokommissionen, CSW, som är FN:s årliga möte om kvinnors och flickors rättigheter. Årets tema är att fattigdomsbekämpning och kvinnors ekonomiska självständighet och rättigheter.
Kvinnors löner är 9,9 procent lägre än mäns. Omräknat i tid betyder det att kvinnor jobbar gratis efter klockan 16:12 varje dag, medan män får betalt för hela sin arbetsdag fram till klockan 17:00.
Lönegapet mellan kvinnor och män har slutat minska. I över 10 år har rörelsen Lön hela dagen översatt skillnaden mellan kvinnor och män till timmar och minuter av en arbetsdag. Under flera år såg vi hur minuterna tickade framåt i snigelfart – och 2023 vände trenden när lönegapet mellan kvinnor och män ökade från 9,8 till 9,9 procent. Det talades då om en tillfällig pandemieffekt, men nu vet vi att så inte är fallet – lönegapet mellan könen har slutat minska och står nu still.
Låt det bestående lönegapet mellan könen bli en väckarklocka som återigen kan samla samhället i en gemensam strävan efter ett jämställt samhälle där kvinnor och män kan leva fria och goda liv.
Var med och kräv förändring, det är dags för lön hela dagen!
#lönheladagen
Dags för #lönheladagen! Boka i kalendern!
Här är länken: https://events.magnetevents.com/Event/dags-for-lonheladagen-56985/Details